Ingår i grupp 8 Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar.
Historik
Rasen är av gammalt ursprung och den äldsta av de engelska fågelhundarna. Den användes ursprungligen för att finna och stöta upp villebråd vid jakt med nät, falk eller hundrasen greyhound. Man övergick senare till att låta spanieln stöta vilt framför bössan och sedan att apportera viltet. I början av 1800-talet utvecklades en särskild linje av spanieln, som blev grunden till rasen. 1902 erkändes den som ras i England. 1982 bildades Springerklubben, rasklubb för engelsk springer spaniel i Sverige.
Användningsområde
Engelsk springer spaniel är en stötande och apporterande fågelhund. Den skall söka av området framför jägaren samt markera och stöta upp vilt samt apportera det. Rasen används huvudsakligen till fågeljakt samt vid jakt på till exempel vildkanin och hare. Arbetslusten, följsamheten och viljan att vara till lags gör den till en utmärkt hund för i princip alla förekommande discipliner som viltspår, lydnad, bruks, agility, freestyle och rallylydnad med mera. Rasen är en väl fungerande sällskapshund för den aktiva familjen.
Hälsa
Det är en i huvudsak frisk ras. Den fordrar regelbunden pälsvård och om öronen inte sköts enligt trimanvisning kan det medföra vaxproppar och svampinfektioner. Rasklubben förordar att avelsdjur ska vara ögonundersökta, utan anmärkning, inom ett år före parning. Detta för att undvika att avla på hundar med ögonsjukdomar, som till exempel PRA, katarakt, RD. Rasen har få problem med höftledsdysplasi (HD).
Egenskaper / Mentalitet
Rasen är glad, snäll och vänlig. Den ska ha stor arbetslust, vara följsam och vilja vara till lags, samt vara nyfiken och orädd. Den fungerar, med rätt uppfostran, utmärkt med både människor, hundar och andra djur.
Storlek och utseende
Den är den största, ädlaste och mest eleganta av alla spanielraser. Den ska vara symmetrisk, kompakt, stark, glad och aktiv. Mankhöjd är ca 51 cm för både hanar och tikar. Pälsen ska vara tät, rak och ge gott skydd för väder och vind, utan att vara grov. Måttligt med päls på öron, framben, kropp, lår och bakben. Färgen är brun och vit eller svart och vit, med eller utan tantecken.
Pälsvård
Rasen är en klipp- och trimras, men som alla kan lära sig att sköta själv till vardags. På de flesta hundar räcker det med att borsta igenom en gång per vecka. Bada när det behövs. Öronen skall hållas kortklippta på insidan för att förhindra öronproblem. Trimning och klippning ska göras ordentligt minst 4 gånger per år beroende på pälsmängd och kvalité. Tassarna och insidan på öronen bör klippas oftare.
Övrigt
Inom rasen har det länge funnits två varianter. Den traditionella, där man vill vidmakthålla rasens allsidighet, det vill säga ett utseende som motsvarar rasstandarden och en mentalitet som gör den till en jakt- och allroundhund. Den engelska jaktspringern som framgångsrikt avlats uteslutande för jakt i över hundra år.
Källa: Svenska Kennel Klubben 2022-06-02 https://www.skk.se/sv/hundraser/engelsk-springer-spaniel/
Hemland – England
Bakgrund/ändamål
Den engelska springer spanieln är den äldsta av de engelska fågelhundarna och ursprunget till alla landspaniels med undantag av clumber spanieln. Den användes ursprungligen för att finna och stöta upp villebråd vid nätfångst för falk och för greyhound, men brukas numera uteslutande som stötande och apporterande hund. Rasen är av gammalt och rent ursprung.
Helhetsintryck
Engelsk springer spaniel skall vara symmetrisk, kompakt, stark, glad och aktiv. Den är den mest högbenta och ädla av alla landspaniels. Engelsk springer spaniel är vänlig, gladlynt och lättlärd. Blyghet och aggressivitet är absolut inte önskvärt.
Huvud
Skallen skall vara medellång, tämligen bred och lätt rundad. Stopet skall delas av en fåra mellan ögonen. Fåran skall gradvis försvinna längs pannan mot nackknölen, som inte får vara toppig. Kinderna skall vara flata. Nospartiet skall ha lagom längd i förhållande till skallen. Det ska vara tämligen brett och djupt. Partiet under ögonen skall vara väl utmejslat, näsborrarna skall vara väl utvecklade. Läpparna skall vara tämligen djupa och kvadratiska.
Ögon
Ögonen skall vara medelstora och mandelformade, inte utstående eller insjunkna. Ögonränderna skall vara åtliggande så att ingen bindhinna syns. Uttrycket skall vara vänligt och vaket. Färgen skall vara mörkt hasselnötsbruna. Ljusa ögon är inte önskvärt.
Öron
Öronen skall vara droppformade, av god längd och bredd, ligga ganska tätt intill huvudet och vara ansatta i höjd med ögonen. De skall vara vackert behårade.
Bett
Starka käkar med komplett, regelbundet och perfekt saxbett.
Hals
Halsen skall vara lagom lång, stark, muskulös och fri från överflödigt halsskinn. Den skall vara lätt välvd och smalna mot huvudet.
Kropp
Kroppen skall vara stark, varken för lång eller för kort. Bröstkorgen skall vara djup och välutvecklad. Revbenen skall vara väl välvda. Ländpartiet skall vara kort, muskulöst, starkt och obetydligt välvt.
Fram- och bakben
Skuldrorna skall vara sluttande och väl tillbakalagda. Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen. Frambenen skall vara parallella med god benstomme. Handloven skall vara stark och fjädrande. Knä- och hasleder skall vara måttligt vinklade. Låren skall vara breda, muskulösa och välutvecklade. Grova hasor är inte önskvärt.
Tassar
Tassarna skall vara fasta, kompakta, väl rundade med starka, kraftiga trampdynor.
Svans
Svansen skall vara lågt ansatt och får aldrig bäras över ryggen. Den skall vara väl behårad. Livliga svansrörelser. Vanligen kuperad. Fr.o.m 1:a januari 1989 är svanskupering förbjuden i Sverige.
Rörelser
Den engelska springer spanielns rörelser är mycket karakteristiska. Frambenen skall svänga rakt framåt från skuldrorna så att tassarna förs långt framåt i lätta och fria rörelser. Hasorna skall föras väl under kroppen och följa frambenens linje. Typiskt för rasen är att många går i passgång vid långsam rörelse.
Päls
Pälsen skall vara tät, rak och ge gott skydd för väder och vind utan att vara grov. Måttligt behäng på öron, framben, kropp, lår och bakben.
Färg
Leverbrunt och vitt, svart och vitt eller någon av dessa kombinationer med tan-tecken.
Mankhöjd
Mankhöjd ca: 51 cm.
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och kännbara i pungen.
Källa: Springerklubben 2022-06-02 http://www.springerklubben.org/standard/
Nyttiga länkar
Svenska kennelklubben, https://skk.se/
Springerklubben, https://www.springerklubben.org/
Svenska brukshundklubben, https://brukshundklubben.se/
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
